Jag har länge varit lite svalt inställd till att bli lärare i Svenska som andraspråk. Dels för att jag har svårt att se hur jag skulle kunna göra ett bra jobb när jag inte kan något annat språk än svenska (och engelska) och är dålig på grammatik. Dels för att jag insett hur mycket min uppväxt präglat mitt sätt att tänka kring invandring...
Men idag blev jag positivt överraskad av mig själv. Dobre, Frida! Bra, Frida! Jag tror att jag fixar att vara lärare i Sva. Om jag bara har rätt inställning. Jag hade idag äran att få hoppa in och jobba på en annan avdelning än min vanliga på äldreboendet där jag varit semestervikarie. Där arbetade jag tillsammans med två som kom från Bosnien, men som båda har bott övervägande delen av sina liv i Sverige. Det som väcktes hos mig var insikten om vilket otroligt viktigt arbete de utförde där på samma arbetsplats som jag var på. Tänk, vilken oerhörd tillgång det är att ha anställda och kollegor som talar ett extra språk! Jag menar, det bor ju så många personer i Sverige idag som inte har svenska som sitt modersmål, tänk bara på när de blir gamla eller sjuka och behöver komma in på ett boende. Där, i deras nya hem där de troligtvis ska leva i slutskedet av sina liv, är det oerhört viktigt att få känna sig tillfreds, trygg och nöjd och det tror jag är möjligt om det finns personal som de kan tala med på ett språk de kan.
För många som blir gamla och haft tillgång till flera språk kan ålderdomen sätta sina spår och skölja bort det språk som personen lärde sig sist. Kvar blir då det trygga modersmålet.
Tänk att vakna upp på morgonen. Inte veta var du är. Du kanske har nedsatt hörsel och glasögon som ligger på nattduksbordet. In kommer en person som du inte känner igen. Ler, och säger något du inte förstår. Kommer närmre. Försöker prata högre, men det hjälper inte för du förstår ändå inte. Just idag mår du inte bra. Vill ligga kvar i sängen. Kanske vill att något barn eller barnbarn kommer och hälsar på. Istället drar den leende personen av dig täcket och säger något mer som du inte förstår...
Sådär vill åtminstone inte jag ha det som gammal... Vilken tillgång flerspråkiga personer kan vara för arbetslivet! Och tänk att jag ska få ha äran att undervisa dem! Heja mig!
Kommentera